Till startsidan

Madeira
080311-080318

Så vad det dax att ge sig iväg. Den 11 mars kl. 02.30 gick vi upp för att kl 03.00 åka från Frennarp till Landvetter i Göteborg.
Planet skulle gå kl 07.00 och vi kom fram liten stund innan incheckningen öppnade.
När allt va klart där så gick vi och åt frukost och slappade lite på en bekväm stol innan boardingen öppnade.

Vi mellanlandade i Malmö och plockade upp några resenärer.
Väl framme på Madeira så va kl. 14.00. Vi åkte en minibuss till vårt hotell. Ett jättefint hotell och lägenhet som vi hade.

Foajen på hotellet

Vår lägenhet

Detta trodde vi va garderoben.....	men det va pentryt
Vi hade ett runt bord (alltid fullt med grejor på) och 2 stolar plus en extra säng	Ja så fanns det ett skrivbord med telefon och hårfön plus en garderob

Utsikt från vårt hotellrum

Poolen och vår hotelldel, rummet längts ner till vänster bakom växterna är vårt

När vi checkat in på hotellet och varit uppe i rummet så gick vi ut en runda. Tog en cappuccino på en uteservering som låg vid havet.

Sen gick vi vidare på en strandpromenad. Det gick uppför och nerför och uppför och nerför......ja hela Funchal är otroligt kuperat och det är rejäla uppförsbackar och rejäla nerförsbackar. Jäkla tufft på sina ställen. Kom till en annan uteservering som också låg utmed havet där vi tog en juice. Man blir törstig av dessa promenader och av värmen.

Sen fick vi för oss att gå en liten levada. Vi gick i fel sorts skor och långbyxor och långärmad tröja......vi hade inte bytt om efter resan.
Jag som sagt en liten levada, trodde vi,,,,,,den tog 3 timmar.
Väl framme vid hotellet gick vi upp till rummet, skulle vila en stund innan vi skulle fixa oss för att gå ut och äta middag. Vi somnade gott och vaknade nästa morgon vid 08.30 tiden. Snacka om att vi varit trötta.

Nu är det den 12 mars

Nu va vi utvilade och redo för dagens äventyr......ja först måste vi äta frukost......en enkel frukostbuffé men jättegott.
Vi begav oss till busstationen där vi tog linbanan upp till bergen.

Så här såg en del bussbiljetter ut. Snygga eller....

Så va vi framme vid levadan där vi skulle vandra.
Den började med en fruktansvärd uppförsbacke......hur lång och brant som helst. Första dagen med en för tuff levada tyckte jag......trodde aldrig att jag skulle komma upp......fick pausa 3 gånger.

Levadan vi gick va ganska otäck att gå på sina ställen. Man fick gå på en stig där inte mycket mer än att 2 fötter fick plats och sedan ett stup ner på 50-100 meter. Det är svårt uppe i bergen att uppskatta hur långt ner det är.
Här gäller det att vara koncentrerad och INTE titta ner.

När vi hade gått i ca 3 timmar kom vi till ett teahouse som låg mitt i berget.
Hortensia hette det och hade en otroligt vacker stor trädgård. Vi tog en välförtjänt fika.
Vi beställde in tea och varsin biscuit, trodde vi, vi fick ett kakfat med massor av små små kakor/kex......en del goda någon vi inte gillade alls.
När vi satt där och vilade så kom det fram en fågel och satte sig på en stol jämte oss. Vi la en kakbit framför honom som han kollade på men den va för stor för honom så han flög iväg.

Lite bilder från Café Hortensia och den vackra trädgården

När vi skulle gå så hade benen stelnat till men det gick snart över.

Vi kom till jäkligt LÅNG och SVART tunnel, minst 1 km, men den kändes som 1 mil.
Ska försöka ta reda på hur lång den är.
Här skulle vi igenom utan ficklampa. Jag såg absolut ingenting, det va kolsvart. Man fick gå i snigelfart, kanten vi gick på va bara så smal......man fick känna på bergsväggen så man visste att man höll sig kvar och inte druttade i vattnet.
Jag har sällan varit så rädd. Men vi klarade det och gick vidare.
Vi va ute i 6-7 timmar så när man kom hem va det skönt att få ställa sig i duschen och sedan smöja in sina "trasiga" fötter. Det blev en del blåsor och något litet skoskav.

Det va skönt att få lägga sig på sängen och ta ett glas maderiasherry och smutta på innan det va dax framåt 8 tiden att ge sig ut och äta middag.
Middagen blev en saftig biff, jag som inte är någon köttmänniska, och ett glas vin. Det va bara såååå gott.

Nu skulle vi tillbaka till hotellet och det va bara uppförsbackar och med möra ben så va denna backe ingen hit.
Det va skönt och krypa ner i sängen och läsa en stund innan lampan släcktes.

Varje dag ringde klockan halv 8, frukost kl 8 och sedan gav vi oss ut på äventyren. Vi va hemma mellan kl 18 och kl 19.30, ganska långa dagar.

Något som vi konstaterad, framför allt när man väntade på bussen eller satt på ett café, va hur många och framförallt unga som rökte. Där har man inte haft någon kampanj om hur farligt rökning är.

Den 13 mars

Idag va det den absolut värsta och farligaste levadan vi gick/ kröp fram på.
Vi läste efteråt på kartan och på 3 ställen stod att det va FARLIGT att gå där.
Till saken hör att efter en bit på denna levada skulle man gå upp för en trappa på höger sida men vi såg aldrig den utan fortsatte.

Jag var så rädd så rädd, ja detta är bara förnamnet, och trodde knappt att jag skulle komma fram med livet i behåll.
På sina ställen va det sååååå smalt inga skyddsräcken och stup på ca 100 meter. Det gällde att verkligen koncentrera sig på vad man satte fötterna och inte titta ner. Då hade man tappat balansen.

Efter ytterligare en bit fram kom vi så klart till nästa kusliga ställe.
Samma stup, en smal kant, vattenledning som inte heller va så bred och en bergsvägg över.
Å skit så rädd jag va.
Man fick asa sig fram på tvären, luta sig fram mot bergsväggen och titta ner i vattnet. Jag gick och intalade mig själv att ramlar jag så ramlar jag i vattnet......detta gick jag och upprepade för mig själv hela tiden. Sträckan va inte så lång, kanske 15-20 meter men kändes som mil.

Mannen gick först och när han kommit i säkerhet så tittade han på mig och undrade.....va i hel...te har vi gett oss in på. Han sa att det va en hemsk upplevelse och se hur det såg ut.
Vi klarade oss igenom tur nog.
Sedan gick vi vidare på levadan och kom fram till en skylt där det stod DANGEROUS så det gick inte att gå vidare.
Tur nog så fanns det en trappa ner till en sorts grustag eller i alla fall något liknande.
Där kunde vi ta oss igenom och nu va vi i säkerhet.

Det blev en cappuccino på en bar och där satt man och verkligen pustade ut.

Vi tog bussen hem till den goa duschen och så klart en liten Madeirasherry.
Slappade en stund på sängen, vilade både ben och kropp, pratade om vårt hiskeliga äventyr.
Jag kände lite extra när mannen sa att han va såååå imponerad över mig att jag fortsatte trots allt.

Men vi diskuterade också att kroppen/huvudet borde ha en spärr som säger......Gå inte vidare......men den spärren hade vi nog lämnat hemma.

Som vanligt gav vi oss ut för att äta en middag kl 8.
Det är ganska konstigt att man inte blir hungrig på hela dagen.
Det blir en ordentlig frukost, några cappuccino......det drack vi flera stycken varje dag......vatten under dagen, ibland en apelsin och sen inget förrän kvällen.
Men det blev alltid en ordentlig middag och vin eller öl till.

Ja sedan blev det att ta sig hem där sängen väntade och kanske en stunds läsning innan lampan släcktes.

Den 14 mars

Idag en levada som skulle vara lite snällare.......men den började med en brant trappa på 100 trappsteg......jag trodde aldrig att jag skulle komma upp......fick en sån mjölksyra i benen.
Fick pausa ett par gånger.

Denna jäkla branta 100-stegs trappa. Ni som varit på Madeira vet vad jag menar med branta.

Det va smalt på sina ställen men inget i närheten av dom tidigare.
Vi stannade på en bar som låg nästan i ödemarken, tog varsin cappuccino, den godaste och billigaste vi hade druktigt under dessa dagar, innan vi gick vidare.

Vi va hemma strax efter 19 och hade våra kvällsrutiner.

I kväll va vi så trötta i hela kroppen, framför allt mina fötter va trötta och fulla med blåsor, så det blev en restaurang tvärs över gatan där vi åt och drack gott.

Ja sedan va det hem och uppförsbacke igen. Ni skulle va med och se den......den är skitjobbig.
En behaglig känsla när man får lägga sig i sängen kanske smutta på mer madeirasherry och läsa lite.
Man är behagligt trött både fysiskt och mentalt.

När man ser den så här ser den inte så brant ut men den tog musten av nästa alla som bodde på hotellet

Vädret uppe i bergen har varit växlande. Lite sol, lite moln men mest soldis och några droppar regn.
Det har varit omkring 20 grader, ett behagligt väder för oss som vandrar.

Lite bilder från levadavandringarna

En by vi gick igenom satt denna man och målade takpannor
En "kiosk" som vi hittade mitt ute i ödemarken. Här fanns kall dricka och frukt
Den långa kolsvarta tunnlen
Kanske man kan se lite här hur man i dalarna planterade i terrassplanteringar för att kunna utnyttja all mark
Ytterligare in "kiosk" på vägen där man kunde köpa blomlökar av olika sorter
Ett kul hus vi såg på vandringsleden
Ett område vi gick igenom där man odlade vin		Ett område där man odlade avokado

En dag gick vi igenom en by där man specialiserat sig på bananodling

Är det någon som vet vad denna utväxt är för något.

Den 15 mars

Idag har vi haft sol uppe i bergen. Den allra lättaste vandringen vilket va skönt för benen. Vi kallade den för pensionärsvandringen för i början mötte vi flera pensionärer som kom med plastpåsar......dom hade plockat plantor med rötter vilket man inte får göra.

Denna levada tog inte så lång tid så vi hoppade på en annan så kom vi åter till Hortensia teahouse.
En ny välförtjänt fika och kul nog kände personalen igen oss.

Sen skulle vi tillbaka en bit för att ta bussen den långa färden tillbaka till Funchal. Vi va 3 par som skulle med bussen. Vi väntade och väntade men ingen buss kom. Detta va en lördag.
Det kom en kille och gick förbi oss så vi frågade honom om bussen......han log lite mot oss och som sa att då får ni vänta tills måndag......här går inga bussar på helgen.

Så vi började gå, gick en ganska lång väg......visste inte vilken väg vi skulle ta......men hittade varken buss eller taxi.
Till slut mötte vi en gammal tandlös farbror som kunde lite engelska. Han förklarade vägen, vi tackade och gick vidare.
Så kom vi så klart till en ny korsning......vänster eller höger. Vi gick till vänster och dom andra till höger för vi skulle kolla vilket håll som va rätt.
Det kom en gammal tant och visade att vi skulle gå vänster......vi fick ropa på dom andra och sen gick vi vidare.



Vi gick och gick och gick innan vi såg en busshållplats......glädjen va enorm men så började vi fundera......går denna buss på helgen.
Det kom 2 tanter fram till hållplatsen, kunde ingen engelska men vi stannade och hoppades på en buss.
Så kom det en ung kille och vi frågade honom men han kunde bara lite engelska och visste inte riktigt hur det va med bussen......han skulle också med om den gick.

Ganska snart förstod vi att portugiserna är ett vänligt och hjälpsamt folk framför allt i landsbyggden

Vi väntade en kvart och sedan kom bussen......yes äntligen......snacka om glädje. Äntligen på väg hem.

Innan vi gick till hotellet stannade vi på en bar och tog en fika. Vi tyckte att vi va välförtjänta av fikan.

Och så klart kvällens rutiner innan middagen som vi alltid gick till vid 8-tiden.

Den 16 mars

En solig och varm dag. Vi stannade hemma och vilade våra ben och fötter och den trötta kroppen.

Vi låg vid poolen, hade ca 23 grader varmt men poolvattnet va kallt, bara 14 grader. Det finns ingen badstrand i Funchal utan man tar havsvatten till poolerna så det är därför det va så kallt.

Det blev några timmar både med och utan parasoll, det är så lätt att bränna sig i den starka solen.

Vi tog en promenad runt kvarteren, köpte frukt och dricka.

På kvällen blev det en kinesrestaurang. Vi beställde en kycklingrätt med husets vita vin. Servitrisen förklarade att det va vin med gas. alltså lite bubbel......vi visste inte riktigt om vi skulle ta det men då fick vi provsmaka och det va riktigt gott. Vi beställde in en karaff......trodde vi......det va en liter vin.

Snacka om att vi blev snurriga och fnittriga och så hade vi den hemska uppförsbacken framför oss. Men vi hade roligt.

Lite fler bilder från levadorna

Så här kan en levadaskylt se ut		......eller så här, men det va ovanligt med skyltar
En välförtjänt vila		En dricka paus

Vi hittade detta huset på "vägen" uppe i bergen

For sale or rent

Special price for you

Ja vi kunde inte annat än skämta om det

Så kallade skyddsräcken, mer eller mindre säkra

Den 17 mars

Idag blev det den lllääännngggssstttaaa vandringen på hela veckan. Inga större svårigheter......några branter och en mörk tunnel, dock inte så lång. Ganska enkel vilket va skönt eftersom den va såååååå lång. Det blev som vanligt några vätskepauser och kolla utsikten.
När vi kom till slutet efter en massa timmar......har inte koll på hur många......så skulle vi ta bussen ner till Funchal......den skulle ta ca 1 timme och en kvart.

Vi hade ingen aning om när bussen skulle komma men vi hittade en busshållplats så det va bara att sätta sig ner och vänta.
Då kom en taxi och undrade om han skulle köra oss till Funchal för 150 kr. Klart vi nappade på det ......det tog ca 20 minuter.

Vi gick runt lite i centrum innan vi skulle tillbaka till hotellet.

När vi kom hem till rummet så va det så klart våra dagliga rutiner.
Man kan knappt fatta hur skönt det är att få dra av sina varma vandringskängor och ta av de svettiga stumporna. Och sedan duschen, smörja fötterna, äta en saftig apelsin, smutta på ett glas sherry och bara få slappa.
Så middagen vid 8-tiden.
Hade man bara sluppit uppförsbackarna tillbaka så hade allt varit optimalt men man kan inte få allt.

Och alla dessa fantastiska blommor som finns överallt.
Jag lägger in dom allra sist för dom är ganska många, ja det skulle kunna vara många många fler.
Jag är en "blomsterflicka", älskar blommor och fotograferade mängder.

Den 18 mars

Redan hemresa. Tänk va en vecka går snabbt.

Vi har blivit lite solbrända och mår alldeles utmärkt. Man skulle resa lite oftare men tyvärr så räcker inte pengarna till.

Denna vecka har varit bara så underbar med många kusliga strapatser och äventyr.
När man är hemma i sin trygghet kan man säga om utflykterna......lite spänning ska man ha.

När kl 10.20 åkte från hotellet va det ca plus 22 grader och strålande sol......landade på Landvetter kl 20.00 minus 7 grader och snö.

Snacka om temperaturskillnader.

Som jag har skrivit innan så fick jag ett par vandringsstavar i januari när jag fyllde år.
Har inte användt dom......mannen tog dom med sig, fastbundna på ryggsäcken han hade som handbagage.
Det gick alldeles utmärkt på Landvetter.

Jag tyckte det va onödigt att ta med eftersom man i denna terräng inte är i behov av stavar......men han skulle ha med dom.
Dom användes inte en enda gång......precis det jag trodde.

Men när vi skulle igenom säkerhetskontrollen på Funchals flygplats så fick han inte ta med dom som handbagage.
Antingen gå tillbaka och checka in dom med det andra bagaget eller lämna dom. Jag hade ingen lust att gå tillbaka utan sa att dom kunde behålla dom.
Det va aldrig meningen att jag skulle ha dom.

När vi gick våra vandringar pratade vi om man kommer att gå ner något i vikt.
På torsdagen ställde jag mig på vågen, trodde inte det va sant, hämta glasögonen så jag såg bättre......jag hade tappat 5 kilo......inte illa......det får bli fler levadavandringar.
Mannen hade inte gått ner någoting men å andra sidan behöver han inte......men visst är det konstigt att det kan va en sådan skillnad.

Parkeringen Landvetter kl 20.30

Här kommer blombilderna

		snacka om vacker orkideé
Dessa bilder är från levaden Mimosornas dal		Mimosa dalenl
Dessa blommor växte mitt ute i skogen på en bergsvägg, helt fantastiska
Denna blomma växte mitt ute i ödemarken bland en massa snår		Även denna vackra blomma växte ute i ödemarken
Så även med denna blomma
Dessa växter samlade på daggen		Daggen tycker jag ser ut som små diamanter
Ytterligare en vacker blomma bland ris och snår mitt ute i skogen

Thailand

070119-070203

Fredagen den 19 januari 2007 åkte jag till Thailand, Krabi, Ao Nang och var där i 2 veckor.
Jag kom hem lördagen den 3 februari.
Här nedan är det bilder och små berättelser om vad jag har upplevt.

Resan startade med bil till Malmö kl 10.00. Vi tog tåget mellan Malmö och Köpenhamn, Kastrup.
Flyget gick kl 15.40 svensk tid och vi var framme i Thailand lördag kl 8.00 lokal tid, kl 02.00 svensk tid
en flygresa på drygt 10 timmar. Efter en lång väntan i passkontrollen och när vi fått vårt bagage så
åkte vi buss i 2 timmar från Phuket, där vi landade, till Ao Nang.
Vi checkade in på hotellet Krabi Success Beach, packade upp våra väskor och sedan sov vi i ett par timmar.
Vi var lagom trötta efter denna långa resan. Sedan var vi redo för att utforska Ao Nang.

		Vi sov i en riktig kungasäng. Hotellet vi bodde på låg ca en halvtimmas promenad från centrum så det var så lugnt och skönt.
		En del dagar tog vi long tail boot till Railay beach. Podo eller Phannang där vi solade och badade. Det var varmt ca 30 grader i skuggan och i vattnet ca 25 grader. Trots detta upplevde man att det svalkade. Killen till höger är han som kör båten.
		Eftersom det är så varmt måste man dricka massor av vatten. Varje eftermiddag efter stranden gick vi till en bar och drack cappuccino. Även en hel del orange juice slank ner.
		På kvällen efter middagen blev det en svalkande drink. Drinken till vänster drack jag på en ungdomsbar på Phi-Phi Island. Man kände sig sannerligen gammal bland alla ungdomar. Till höger, en stor till mannen, en liten till mig.
		Även kvällarna var varma kanske 25-27 grader. Mina långärmade tröjor hade jag ingen användning av.
		Dessa vackra blommor växte lite överallt. Kunde inte låta bli att fotografera dom.
		På kvällarna åt vi en thailändsk middag och en starköl och ett glas vin kostade ca 100 kr. Allt var så himla billigt. En av restaurangerna vi besökte.
Lokaltaxi - en eu-moppe med sidovagn		En dag tog vi bussen till Krabi stad. Vi frågade efter busshållplats men fick inga vettiga svar. Man bara pekade - där bort- men vi hittade ingen. Vi tog taxi in till centrum och därifrån åkte vi bussen. Här kan kan man snacka om luftkonditionering. Bussen hade ingen hållplats utan man bara vinkade så stannade den, samma sak när man skulle, plinga så stannade den		Lokalbussen - en lastbil med flak och där satt man. Det fick plats 10 personer.
		När man skulle stiga av bussen så betalade man. Inne i Krabi fanns några riktigt häftiga blinkljus som jag inte har sett någon annan stans. Det var stora statyer och den visade hur lång tid det var kvar tills det blev grönt respektive rött ljus.
		En dag var vi ute och båtluffade, åkte mellan 4 olika öar. På en ö fanns en grotta där man fick simma in i, riktigt mörkt så en guide var med och lyste upp. När man kommit in var där en stor lagun.
		Vi gjorde en hel del utflykter. En dag åkte vi båten, tog ca 2 timmar, till Phi-Phi Island. Vi tog in på ett hotell och sedan utforskade vi ön som var så liten att du gick vart du skulle. Vi tog varsin massage som var sjukt billigt. För 2 personer inkl. dricks kostade det 120 kr, 60 kr per person.
		Resans höjdpunt var djungelsafarit.Vi åkte buss i 2 timmar till Khao Sok en nationalpark. Vi började med att paddla kanot nerför floden. Vi fick se ormar som låg ihoprullade i träden över oss och ödlor. När vi paddlat en stund tog vi en paus och då kokades det kaffe som serverades i små koppar gjorda av bamburör.
		Efter kanotturen fick vi thailunch och sedan checkade vi in i våra lyxtält. Det var verkligen lyxtält. Dubbelsäng, vi slapp liggunderlag och sovsäck, byrå med spegel och i anslutning till tältet fanns det en toalett med dusch.		Det syns lite dåligt men det är en elefantskulptur på väggen på toaletten
		Det fanns lampor som var gjorda som elefanter och även pallar. Elefanten är Thailands nationaldjur.
		Nu väntade elefantturen in i regnskogen. Det var ganska kul med dessa djur som verkligen har en egen vilja. Dom äter ca 250 kg grönt om dagen så när vi var ute så plötsligt stannade elefanten för då hade den hittat något grönt och saftigt och då var det bara att vänta. Den kunde ge sig in i värsta snåren. När vi kom tillbaka fick vi bjuda vår elefant på godsaker, olika sorts frukter.
		Efter middagen på kvällen var vi ganska möra så det var skönt att få krypa ner i en säng och inte i en sovsäck.
		Nu väntade vandringen i djungeln. Vi fick vandringsstavar gjorda av bambu och så gav vi oss iväg. Det var som att gå i en trollskog. Man hörde aporna som satt i träden och tjattrade. Det fanns en del ormar och ödlor. Efter en stund pausade vi och där satt en thailändare som hade fixat kaffe som vi fick och under tiden lagade han en lunch till oss. Det var en soppa gjord på cocosmjölk, kyckling och en massa kryddor. Sedan fick vi grillspett och en omelett. Till detta serverades ris. Till dessert fick vi färsk ananas. Sedan bar det i väg igen.
En märklig strand där träden växte långt ut i saltvattnet		Nu hade vi bara 3 dagar kvar innan vi skulle hem så det blev stranden och en del shopping. Man handlade en massa onyttiga saker för det var så roligt att pruta.		Överallt fanns det "gatukök" där det såldes all sorts mat och frukter
		En dag på väg till stranden, åker med en long tail boot. Lagom solbränd och varm. Jag ser ganska svettig ut.

Ja så var dessa 2 veckor över, det går alldeles för fort.
Nu hade vi en lång resa framför oss.
Kl 04.15 på lördagsmorgonen blev vi väckta ( fredag kl 22.15 svensk tid).
Buss i 2 timmar till Phuket och flygplatsen.
Kl 08.30 startade vi flygresan och efter 7 timmar mellanlandade vi i Dubai för att byta personal.
Vi fick gå av och sträcka på benen i knappt 1 timma.
Åter på flyget och nu hade vi 6,5 timma kvar.
Nu var man så trött på resandet, man ville bara hem.
Väl framme på Kastrup hämtade vi vårt bagage, gick till tåget som vi skulle åka till Malmö och sedan hade vi 1,5 timmas bilkörning framför oss.
Snacka om att det var skönt när man äntligen var hemma och fick krypa ner i sin egen säng.

Till startsidan